Manifestation mot mäns våld mot kvinnor

Det var kallt, men kylan kändes inte i värmen från facklorna i fackeltåget. Vi startade vid Ekhammarskolan och gick till Kungsängens centrum. Kvinnojouren Annas årliga manifestation mot mäns våld mot kvinnor påminner oss om situationen för alla de kvinnor och barn som lever med faran att bli drabbade av våld i sina egna hem. Hemmet är i många fall kvinnans farligaste plats. Ljus tändes för de som inte överlevt det våld de utsatts för liksom för de som faktiskt lyckats ta sig ur ett våldsamt förhållande och hittat en fristad hos kvinnojouren. Sång och berättelser ur barnens perspektiv rörde och berörde. Ingen kvinna och inget barn ska behöva vara rädda i sitt eget hem för att mannen/pappan tänder snett och inte kan eller vill behärska sig, vare sig det beror på intag av alkohol eller bara dåligt humör. Blommor lades ned som symbol för alla de barn som mist sina mammor och blivit föräldralösa p.g.a. en våldsam familjefars agerande. Det ironiska är att så gott som alla dessa män ”ångrar sig” när de väl blir rättegång, och kommer med tusen undanförklaringar av kalibern att de egentligen inte slog så hårt, nja faktiskt knappt alls och inte kunde förstå att det skulle sluta så här. Faktiskt var det ju dessutom så att kvinnan var den som började och att det egentligen var hennes fel. När väl mannen kommer till insikt om vad han faktiskt gjort är det för sent. Kvinnan har avlidit av sina skador och barnen blivit föräldralösa. Kvinnojouren Anna är mer behövd än någonsin som en fristad för kvinnor och barn som lyckas fly mot en första anhalt i ett nytt liv utan risk för våld. Vi säkerställer kvinnojourens verksamhet genom att lägga mer pengar i budget.