Är all konst kultur och är all kultur konst?

 

Kulturhuset har äntligen invigts i Kungsängen med balongsläpp och artister. Över 2000 besökare hade möjlighet att besöka Kulturhuset olika våningsplan. Allt från spökpromenader till ansiktsmålning för de mindre och politikerhörna fanns med. Biblioteket har ännu inte flyttat in utan det tar lite längre tid att få till den flytten. Jag tycker att det är rätt att inviga Kulturhuset även om inte biblioteket har flyttat in. Det gör att besökare på ett helt annat sätt kan följa processen mot ett färdigställande än om allt hade varit klart vid invigningen. På våning 2 hade Konstformer sin årliga invigning av konstrundan. Det var åttonde året och 74 utställare ställde ut. Som sig bör fanns såväl målningar, som keramiska alster, skulpturer och konsthantverk. Konstverken visade bredden i föreningen med allt från nonfigurativa motiv till utsökta smycken. Ett fantastiskt halssmycke fångade min uppmärksamhet för att det såg ut som om det var gjort i keramik men var i själva verket gjort av pärlor och snäckor. Det är spännande att se hur de konstnärer som deltar har utvecklats under de år som konstrundan ägt rum. Min dotter Camilla ställde ut Taiwanesisk kalligrafi för andra året i rad.  Den mest spektakulära målningen var gjord av Caroline av Ugglas och föreställde henne själv sittande på marken i en storstad på natten spelandes gitarr med den obligatoriska clownnäsan på plats. Ett trevligt inslag under invigningen var ett kort teaterstycke med Rödluvan och vargen, där vargen lurade iväg Rödluvan till den gamla utställningslokalen.

Under invigningen hör det till att reflektera lite över konstbegreppet. Jag har haft förmånen att göra det under ganska många invigningar av Konstformers konstrunda. I år valde jag att ställa frågan till besökarna om all konst är kultur och om i så fall all kultur också är konst. Båda begreppen har utvecklats under århundraden och har en intressant inbördes relation. Spontant är det lätt att svara ja på frågorna, men tittar man lite djupare är det inte lika enkelt. Ta t.ex. krigskonst är det kultur? Då blir det lite mer tveksamt. Eller ta begreppet bakteriekultur, kan det vara konst? Vad händer om en fotograf fotograferar ett sönderskjutet hus eller en närbild av en cell i en bakteriekultur och ställer ut dessa bilder som fotokonst? Bortsett från konst och kulturbegreppen är det avgörande för om betraktaren reagerar på ett konstverk det personliga intryck som konstverket ger betraktaren oavsett konstnärens avsikt. Konsten sitter i betraktarens öga och själ.

Upplands-Bro tar plats

 

Upplands-Bro är den mest expansiva kommunen i Stockholms län. Detta förpliktigar. Fler mötesplatser kommer till inte genom Kulturhuset och omdaningen av Brohuset. Efter många års förhandlingar och ett bra planarbete pågår Byggandet av Svensk Galopps nya huvudstadsbana för fullt. Täby Galopp flyttar till Bro! Första loppet går av stapeln 2015 och byggnaderna planeras vara klara året därpå. Etableringen ger inte bara vår kommun ytterligare en attraktiv mötesplats utan även fler arbetstillfällen. Sedan 2007 har det tillkommit 1000 nya arbetstillfällen i vår kommun och vi arbetar aktivt vidare på att få hit nya etableringar som ger fler arbetstillfällen. Min vision är att det ska vara möjligt för en i familjen att kunna välja att arbeta på hemmaplan.

Byggandet av trevliga, trygga och tillgängliga bostadsområden, med fler hyresrätter skall bidra till att förstärka den positiva utvecklingen. Planprogram för Säbyholm är ute på samråd och planförslag för Trädgårdsstaden och Bro Mälarstrand kommer ut under hösten.  Bro, Kungsängen och Brunnas karaktärer ska bevaras och förstärkas.

Tillgång till bra skolor är viktigt för en positiv utveckling och behörighet till såväl gymnasiet som till universitet och högskola har ökat.  Skolornas tillgång till näridrottsplatser är viktig och grusplanen vid Härneviskolan kommer att rustas upp så att det på nytt går att ha idrottsaktiviteter där. Området framför är lämpligt för byggande av hyresrätter i kombination med en lekpark. Vi säkerställer tillgång till förskolor och skolor i våra nya bostadsområden.

Detaljplanen för E.ON:s etablering med ett kraftvärmeverk och en biogasanläggning på Högbytorp har vunnit laga kraft. Anläggningen blir ett steg mot en miljömässigt hållbar kommun.  Tätare turer till Bro behövs både för både boende och miljön.  Vi har förslag på ett förbispår vid Brostation som gör det möjligt att införa kvartstrafik.

 

Upplands-Bro växer mest i Stockholms län

Upplands-Bro kommun är Stockholms starkast växande kommun. Vår befolkning ökade med 1,63 procent, med andra ord 402 nya kommuninvånare sedan årsskiftet. Den 30 juni var vi  25 105 kommuninvånare. Enligt de senast uppgifterna från Statistiska Centralbyrån (SCB) har endast Ydre och Knivsta en högre procentuell folkökning.  

Sveriges folkmängd växte under det första kvartalet med 0,51 procent och vår befolkning var 9 694 194 invånare. Stockholms län har 2 181 318 invånare och växte under första halvåret i år med 0,84 procent.

 Glädjande att så många likt mig tycker att Upplands-Bro är en fantastisk kommun att leva och bo i.

Våra skolor i Upplands-Bro kan alltid bli bättre

 

Skolutveckling ska vara byggd på forskning och beprövad erfarenhet. Samtliga våra skolor och förskolor driver ett systematiskt kvalitetsarbete där varje förskola och skola kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Arbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskolelärare, övrig personal, elever och barn i förskolan. Föräldrar ska beredas möjlighet att delta i arbetet. Systematiskt kvalitetsarbete är ett led i att förbättra resultaten i skolan.  

 

Detta arbete har gett resultat.  Resultaten i samtliga våra skolor har förbättrats.  Vedertagna mått att mäta resultat i åk 9 är meritvärden och behörighet till gymnasieskolan. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 i Broskolan, Hagnässkolan och Ekhammarskolan är 230.3, vilket är det bästa resultatet som uppnåtts de senaste tio åren.  År 2004 låg meritvärdet på under 205. Lägst låg meritvärdet år 2005 då det var under 200.

 

Även behörigheten till gymnasiet har ökat och betydligt fler elever är behöriga att söka till gymnasiet än föregående år.  Över 90 % av eleverna i våra kommunala skolor är behöriga att söka utbildningar på gymnasieskolan. Bäst är Hagnässkolan där 98 % av eleverna är behöriga att söka yrkes-,  estetisk- och samhällsvetenskapliglinje. 96 % av eleverna på Hagnässkolan är behöriga att söka naturvetenskaplig linje.  Tidigare räckte det med att vara behörig i svenska, engelska och matematik för att vara behörig till gymnasiet.  Efter gymnasiereformen krävs minst godkänt (E) i flera ämnen för att vara behörig att söka utbildning på gymnasieskolan.

 

Jag är inte nöjd förrän alla elever i våra skolor når upp till sina mål i skolan.  Jag har informerat om skolresultat såväl när resultaten inte varit så bra som när de går uppåt. Jag tycker att våra invånare har rätt att få reda på även när resultaten väsentligt förbättras.

 

Skolutveckling är ett långsiktigt arbete som ger resultat.

 

 

Det borde vara självklart att rösta i valet till Europaparlamentet!

Sverige gick med i EU 1995. Nästa år firar vi tioårsjubileum. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot många EU-länder. I krisens spår kommer fördomar och intolerans. I Sverige idag tävlar många partier om att vara mest kritiska till EU. Det finns till och med partier och företrädare som spelar på populismen och anspelar på att allt ont kommer från Bryssel. Underförstått att Sverige skulle klara sig bra på egen hand.  Sverige betalade 2013 in 37.3 miljarder till EU och får ett återflöde från främst EU:s  fonder för jordbruk, fiske, regionala frågor och för sociala frågor med 11.6 miljarder. Sverige betalar således mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas ibland för att Sverige är en nettobetalare till EU. En orsak till att Sverige är nettobetalare är att huvuddelen av EU:s pengar går till jordbruket och till att utjämna sociala och regionala klyftor. Vi har små men moderna jordbruk och får därför inte så mycket jordbruksstöd som länder med ett omodernt jordbruk. Regionala och sociala klyftor är förhållandevis små i Sverige vilket gör att vi har mindre behov av sådana stöd som i en del andra EU-länder. Att som Sverige Demokraterna gör ta detta till intäkt för att vårt medlemskap i EU är en dålig affär och att vi bör lämna unionen är en populistisk och förenklad syn på verkligheten. EU är så mycket mer än den summa som vi betalar in. Europas utveckling påverkar oss i Sverige såväl direkt som indirekt. Medlemskap i EU ger oss en möjlighet att vara med och besluta om Europas utveckling.

EU består av 28 suveräna stater som genom fördrag som antagits av samtliga länder kommit överens om att överlämna del av sin beslutanderätt till överstatliga organ. Rådet och Europaparlamentet (EP) är sådana beslutande organ.  Sverige deltar liksom andra medlemsstater i arbetet i Rådet och jag vet av egen erfarenhet att det handlar om att förhandla på ett klokt och bra sätt. Parlamentariker i det demokratiskt valda EP kan göra skillnad. EP har 766 ledamöter, 20 av dessa är svenska.  Folkpartiets parlamentariker Marit Paulsen, Cecilia Wikström och Olle Schmidt har gjort skillnad. Att som SD försöka måla upp EU som en monsterstat som vi ska slåss mot tyder bara på okunnighet. EU finns och utvecklas även utan svenskt medlemskap. Som svenskar är vi européer och delar Europas historia och grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter och friheter. Med det följer också ett ansvar att aktivt ta del i Europas utveckling. Att inte rösta i valet till världens största demokratiskt valda parlament är att avsäga sig sin makt över att vara en del i Europas utveckling och istället låta andra bestämma.

Öppna gränser och en gemensam marknad har gett nya möjligheter att arbeta, studera och resa. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa och tillgången till EU:s marknad är avgörande för vår utveckling. Den svenska varuexporten uppgick år 2013 till 1 092 miljarder kronor. Europa, och främst EU, är den största marknaden för svenska exportvaror. I tur och ordning exporterar vi mest till Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien. Över 80 % av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland, Norge, Danmark och Nederländerna. När företag växer och kan anställa fler, skapas också mer resurser till vår gemensamma välfärd. Genom att skapa bra förutsättningar för företag att växa har vi råd med mer välfärd som t.ex. skolluncher, läkarbesök eller järnväg. Svensk exportindustri är således starkt beroende av utvecklingen i Europa

Balkankriget slutade 1995. Jag var rättslig expert åt Kroatiens näringsdepartement åren 2005 - 2006. Mitt arbete var bl.a. att lära ut demokratiska processer till kroatiska tjänstemän.  10 år efter krigsslutet var det fortfarande påtagligt att Kroatien varit i krig. Värst var det i gränstrakten mot Serbien. Byggnader stod i ruiner och utbrända pansarvagnar kunder ses på åkrarna.  Sedan 1 juli 2013 är Kroatien medlem i EU. Grekland skulle i nuläget troligen haft inbördeskrig om landet inte var med I EU. När Ukraina började närma sig EU på allvar blev Krimkrisen ett faktum. I dag är Ukraina ett land i kris. Rysslands agerande kan på sikt riskera att hota freden i Europa. Det rysk-kinesiska avtalet om att Kina ska köpa rysk gas kan i detta sammanhang inte bortses ifrån. Den ryska gasen som kommer att köpas av Kina kommer visserligen från andra gasfyndigheter än den gas som idag levereras till Europa. Avtalet gör dock att Ryssland på sikt inte blir lika beroende av inkomster från den gas som levereras till Europa.

EU är ett lika viktigt fredsprojekt i dag som när Kol och Stålunionen bildades efter andra världskriget. Att lösa konflikter på fredlig väg istället för genom militära ingripanden spar mycket lidande. Västeuropa har tack vare det europeiska samarbetet haft sjuttio år av fred. Byråkrater är både bättre och billigare än soldater. EU är inte bara ett fredsprojekt. När brottsligheten blir alltmer gränslös måste rättsväsendet ändå fungera och det europeiska polissamarbetet utvecklas. Inte heller miljöproblem stannar vid gränsen utan är i allra högsta grad gränsöverskridande. Vi löser inte miljöproblemen genom mindre samarbete. De pågående förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA visar att EU är en tung spelare på den globala marknaden på ett sätt som ett enskilt land av Sveriges storlek inte kan vara.

Ensam är inte stark.

Bro får fler pendeltåg till jul

 

Tätare pendeltågstrafik till Bro är avgörande för samhällets utveckling, alltså för alla som bor och arbetar här. För ett år sedan, på folkpartiets förslag, begärde kommunstyrelsen i Upplands-Bro att landstinget som en första åtgärd ska sätta in insatståg i rusningstid från och till Bro. Vi konstaterade att det var fullt möjligt även utan nya spår. Faktum är att det  idag går pendeltåg på banan, som inte tar resenärer, till och från depån.

”Fler tåg redan till jul” sa vi och nu blir det i alla fall till jul i år!  Landstingets trafikförvaltning som planerar pendeltågstrafiken, har lämnat in en ansökan till Trafikverket om att kunna köra fler tåg till och från Bro i rusningstid. Fem extra tåg från Bro på morgonen och två extra från Stockholm på eftermiddagen.

De fem extra tågen planeras lämna Bro klockan 05.13, 05.43, 06.21, 06.51 och 07.21. De två extra eftermiddagstågen planeras lämna Stockholms central klockan 16.35 och 17.35. Tågen planeras alltså utöver de tåg som redan går till och från Bro. Den 26 september lämnar Trafikverket besked i frågan men om allt går väl kan de nya tågavgångarna starta redan den 14 december 2014.

Äntligen ger vårt hårda arbete resultat. Det är glädjande att vi nu äntligen tar det första steget mot tätare turer till Bro!

Galopptävling, Dobbies, Mazarin och Indian Gate

4-6 april var en händelserik helg. Jag hade fått biljetter till Englands största galoppevenemang av min man i födelsedagspresent. Grand National är en steeplechase-tävling och det är hisnande att se hästarna i full fart forcera över och i vissa fall igenom hindren. Även för de som inte som jag ser galopp som världens vackraste sport fanns det mycket att titta på. Att höra över 50 000 människor heja fram sina favoriter är en speciell känsla. 40 ekipage ställde upp i huvudloppet Grand National. En outsider vann sedan favoriterna  av olika anledning hade brutit loppet.

Galoppbanan ligger utanför Liverpool och det finns ingen tvekan om att hästar är populära. På många järnvägstationers plattformar i området fanns en svart häst i plåt som visade betydelsen av galoppsporten. Symbolen för Liverpool är annars en "lambanana". Fabeldjuret ska påminna om Liverpools betydelse som internationell hamnstad; lamm exporterades och bananer importerades.

Besökte även en plantskola med namnet Dobbies.Skillnaden mot svenska plantskolor kunde inte vara större. Hos Dobbies hittade men inte bara växter utan man kunde även handla allt från mat till inredningstillbehör. Blev man hungrig fanns även en restaurang som serverade såväl brunch som afternoon tea. Kanske inte så konstigt att Dobbies var full med folk under hela söndagen.

Under samma helg pågick Upplands-Bro Galan som är en gala arrangerad av Företagarna, Damernas företagsbyrå och Upplands-Bro kommun. Under galan utsågs bl.a. Årets företagare, Årets inspiratör, Årets nyetablering och Damernas stora pris. Årets företagarpris gick till byggentreprenadföretagt Totalprojekt Mälardalen AB, Årets inspiratör blev nättidningen UBROs grundare Karin Sidén. Hästaffären Börjes från Tingsryd där man såväl hittar allt till häst, hund och katt som kläder för dessa djurs ägare eller skötare var nominerad till årets nyetablering. Liksom Indian Gate, en ny liten restaurang med välsmakande rätter från det indiska köket. Börjes drog längsta strået och utsågs till årets nyetablering. Café Mazarin mottog välförtjänt Damernas Stora Pris. Glädjen hos Ulla-Britt och Dinos Mazarakis och deras medarbetare gick inte att ta fel på. Café Mazarin är en omtyckt mötesplats där man kan avnjuta allehanda bakverk och fantastiska tårtor.
Vad vore Bro utan mötesplatser som Café Mazarin och Indian Gate?

Arbetsmiljöverket inspekterar våra skolor

Arbetsmiljöverket genomför under 2013-2016 ett nationellt inspektionsprojekt. Syftet med projektet är att varken skolpersonal eller elever skadas eller blir sjuka på arbetet eller då de genomgår undervisning. Resultatet av inspektionen ska bidra till att skolorna får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera så att de själva kan lösa flera av sina arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverkets inspektörer ska inspektera 30% av landets skolor (1700 st.). Inspektionen gäller grundskolor, gymnasium och särskolor. Såväl kommunala som fristående skolor ska inspekteras. Inspektionen gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet och omfattar både huvudmannanivå och skolnivå. Förskolor omfattas inte av denna inspektion. Inspektionen inkluderar arbetsbelastning, våld och hot, buller, ventilation samt lokaler (t.ex. städning).

Arbetsmiljöverket har nu gjort en inspektion hos oss som skolhuvudmän. Deltagande i mötet var tjänstemän, ansvariga politiker och skyddsombud. Glädjande var även elevskyddsombud var närvarande. Jag deltog i min egenskap av ordförande i utbildningsnämnden. Inspektörerna ställde frågor kring arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet bl.a. om vilka rutiner och handlingsplaner som finns. Tyngdpunkten låg på det förebyggande arbetet. Vikten av kontinuitet och struktur betonades. Skolchefen visade på den information som nu finns på intranätet och berättade om hur vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Vi poängterade att vi arbetar med att integrera arbetsmiljöarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet
och att detta sätt att arbeta med frågan fungerar väl.

I vår kommun kommer inspektörerna från Arbetsmiljöverket att besöka Broskolan, Bergaskolan, Råbyskolan och Hagnässkolan. Ett uppföljningsmöte kommer at äga rum under försommaren. Vi välkomnar den input som inspektionerna kommer att ge till vårt arbete med att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och förebygga olyckor och sjukdom.

Bro centrum blir välkomnande

Ombyggnaden av Brohuset är i full gång. Brohuset får en inbjudande och öppen fasad mot torget. Boende har fört fram att man vill ha ett mer ombonat torg med mindre av stenbeläggningar, med uteservering och lekmöjligheter för de mindre barnen. Detta genomförs nu. Det nya cafét har en uteservering. För de små barnen och föräldrar finns lekredskap och bänkar. Miljön ska vara trivsam alla årstider. Träd, buskar och perenner mjukar upp och torget ber mer användbart än idag. Tillgängligheten ökar. Bra belysning och ett öppnare torg gör det tryggt i alla tider.

Förnyelsen av torget kostar 9,3 miljoner kronor . Pengarna kommer från Upplands-Bro Hus överskott. Lagen ger möjlighet till finansiering av omdaningen av torget så att det blir en attraktiv mötesplats som främjar ökad samhörighet och integration. Det är också helt i linje med uppdraget från kommunfullmäktige till Upplands-Bro Hus att vara med och utveckla våra centrum.

Det är klart att allt inte ryms på torget, som trots allt inte är så stort. De större barnen behöver ytor. Vi vill fortsätta utveckla Råbyparken till att bli en lekpark med aktiviteter för alla åldrar. En vidareutveckling av badet med en utomhusdel och en större äventyrsdel skulle göra Bro ännu mer attraktivt. Den kommande flytten av EON:s värmeverket i centrum ger också nya möjligheter.

Ett välkomnande torg är en mötesplats för alla.

Allt börjar med en bra lärare

Duktiga lärare är helt avgörande för elevernas kunskapsutveckling och resultat. Idag besökte jag Bergaskolan och följde under dagen en klass i årskurs 4. Det blev tydligt vilken betydelse läraren har inte för elevernas inlärning utan även som spridare av goda värderingar och som garant för lugn och trygghet i skolan. I en klass med 25 är det dock svårt för en lärare att uppmärksamma alla elever lika  mycket. Ytterligare en lärare skulle göra stor skillnad speciellt när eleverna håller på med att lösa uppgifter på egen hand.

Duktiga lärare lyfter resultaten. Skickliga lärare ska ha en bra lön och kunna göra karriär inom sitt yrke. Vi fortsätter att satsa på lärare genom att öka deras löner. Vi deltar aktivt i satsningen på förstelärare. Genom fortbildning såsom mattelyftet och läslyftet kan våra lärare vidareutbilda sig. Våra elever är värda bra lärare som har höga förväntningar på dem. Men det räcker inte utan rektor har en central roll för arbetsklimatet och att uppmuntra lärare att lära av varandra. Bra ledarskap är en avgörande faktor för all skolutveckling.

Skolutveckling ska vara bygd på forskning och beprövad erfarenhet. Samtliga våra skolor och förskolor driver nu ett systematiskt kvalitetsarbete där varje skola och förskola kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Arbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskolelärare, övrig personal, elever och barn i förskolan. Även föräldrar ska beredas möjlighet att delta i arbetet. Systematiskt kvalitetsarbete är ett led i att förbättra resultaten i skolan.

Våra barn är framtidens vuxna.

Cancer - vår tids folksjukdom

Cancer är en sjukdom som på olika sätt drabbar många i vårt samhälle- direkt eller indirekt. Men först när sjukdomen drabbar den egna familjen eller släkten förstår man på allvar hur skoningslös den kan vara om man inte lyckas bekämpa den i tid. Under 2013 blev sjukdomen en verklighet i min nära släkt.

Tre dödsfall i släkten under kort tid, min faster, min pappa och min svåger - alla tre relaterade till cancer. Personer jag hade nära relationer till. Dessutom var vi tvungna att låta vår bästa hundvän somna in i januari 2013, även hon hade fått cancer. Forskningsframsteg när det gäller bekämpning av cancer är något av det viktigaste inom medicinsk forskning.

Det går inte att förbereda sig på hur man reagera på beskedet om att någon har cancer, än mindre när någon dör i sjukdomen. Sjukdomens förlopp är också individuell och antingen tar det lång tid och om den inte går att bota så går den att hålla på halster eller så upptäcker man den i för sent skede och förloppet blir brutalt snabbt. För anhöriga och vänner är det tärande att se hur sjukdomen tar kommandot över livet för personer som man känner väl.

Jag beundrar min faster som trots att cancern gjorde att hon inte kunde höra och knappt se ändå hade kvar sin humor,ville ha kontakt och tänkte framåt. Att se hur hon tacklade sin sjukdom påminde mig om vikten av att bevara sin humor och goda humör även när det är riktigt svårt.

Jag fick i början av september information om att min pappa hade avlidit i hemmet av en hjärtinfarkt genom att två poliser kom hem till oss och berättade. Vid ett sådant tillfälle hinner man på kort tid tänka mycket. Min första tanke var innan poliserna lämnade beskedet att det kunde vara något av mina barn som råkat ut för olycka. När jag väl fick beskedet var det helt overkligt. Jag hade ju pratat med honom bara några veckor tidigare. Plötsliga dödsfall vänder upp och ner på livet och det är omöjligt att förstå att man aldrig mer kan pratas vid om ditt och datt utan måste nöja sig med att prata med ett foto. Bilder är stumma och dåliga ersättare för riktiga människor. Så här i efterhand kan jag inse att allt arbete med att arrangera begravning, tömma lägenhet, gå igenom dokument och göra bouppteckning distraherade tankarna. Arbetet leder också till ett avslut och hjälper att ta farväl.

När jag fick frågan om hur jag orkade med politiken under sådana omständigheter så svarade jag alltid att uppdragen i politiken var till hjälp eftersom det politiska arbetet kräver närvaro för att åstadkomma resultat.

Tid för grubblerier finns inte i politiken.