Sverige gick med i EU 1995. Nästa år firar vi tioårsjubileum. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot många EU-länder. I krisens spår kommer fördomar och intolerans. I Sverige idag tävlar många partier om att vara mest kritiska till EU. Det finns till och med partier och företrädare som spelar på populismen och anspelar på att allt ont kommer från Bryssel. Underförstått att Sverige skulle klara sig bra på egen hand. Sverige betalade 2013 in 37.3 miljarder till EU och får ett återflöde från främst EU:s fonder för jordbruk, fiske, regionala frågor och för sociala frågor med 11.6 miljarder. Sverige betalar således mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas ibland för att Sverige är en nettobetalare till EU. En orsak till att Sverige är nettobetalare är att huvuddelen av EU:s pengar går till jordbruket och till att utjämna sociala och regionala klyftor. Vi har små men moderna jordbruk och får därför inte så mycket jordbruksstöd som länder med ett omodernt jordbruk. Regionala och sociala klyftor är förhållandevis små i Sverige vilket gör att vi har mindre behov av sådana stöd som i en del andra EU-länder. Att som Sverige Demokraterna gör ta detta till intäkt för att vårt medlemskap i EU är en dålig affär och att vi bör lämna unionen är en populistisk och förenklad syn på verkligheten. EU är så mycket mer än den summa som vi betalar in. Europas utveckling påverkar oss i Sverige såväl direkt som indirekt. Medlemskap i EU ger oss en möjlighet att vara med och besluta om Europas utveckling.
EU består av 28 suveräna stater som genom fördrag som antagits av samtliga länder kommit överens om att överlämna del av sin beslutanderätt till överstatliga organ. Rådet och Europaparlamentet (EP) är sådana beslutande organ. Sverige deltar liksom andra medlemsstater i arbetet i Rådet och jag vet av egen erfarenhet att det handlar om att förhandla på ett klokt och bra sätt. Parlamentariker i det demokratiskt valda EP kan göra skillnad. EP har 766 ledamöter, 20 av dessa är svenska. Folkpartiets parlamentariker Marit Paulsen, Cecilia Wikström och Olle Schmidt har gjort skillnad. Att som SD försöka måla upp EU som en monsterstat som vi ska slåss mot tyder bara på okunnighet. EU finns och utvecklas även utan svenskt medlemskap. Som svenskar är vi européer och delar Europas historia och grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter och friheter. Med det följer också ett ansvar att aktivt ta del i Europas utveckling. Att inte rösta i valet till världens största demokratiskt valda parlament är att avsäga sig sin makt över att vara en del i Europas utveckling och istället låta andra bestämma.
Öppna gränser och en gemensam marknad har gett nya möjligheter att arbeta, studera och resa. Nästan
tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa och tillgången till EU:s
marknad är avgörande för vår utveckling. Den svenska varuexporten uppgick år
2013 till 1 092 miljarder kronor. Europa, och främst EU,
är den största marknaden för svenska exportvaror. I tur och ordning exporterar
vi mest till Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien. Över 80 % av
importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi
mycket från Tyskland, Norge, Danmark och Nederländerna. När företag växer och kan anställa fler, skapas också mer resurser
till vår gemensamma välfärd. Genom att skapa bra förutsättningar för företag
att växa har vi råd med mer välfärd som t.ex. skolluncher, läkarbesök eller
järnväg. Svensk exportindustri är således starkt beroende av
utvecklingen i Europa
Balkankriget slutade 1995. Jag var rättslig expert
åt Kroatiens näringsdepartement åren 2005 - 2006. Mitt arbete var bl.a. att
lära ut demokratiska processer till kroatiska tjänstemän. 10 år efter krigsslutet var det fortfarande
påtagligt att Kroatien varit i krig. Värst var det i gränstrakten mot Serbien.
Byggnader stod i ruiner och utbrända pansarvagnar kunder ses på åkrarna. Sedan 1 juli 2013 är Kroatien medlem i EU.
Grekland skulle i nuläget troligen haft inbördeskrig om landet inte var med I
EU. När Ukraina började närma sig EU på allvar blev Krimkrisen ett faktum. I
dag är Ukraina ett land i kris. Rysslands agerande kan på sikt riskera att hota
freden i Europa. Det rysk-kinesiska avtalet om att Kina ska köpa rysk gas kan i
detta sammanhang inte bortses ifrån. Den ryska gasen som kommer att köpas av
Kina kommer visserligen från andra gasfyndigheter än den gas som idag levereras
till Europa. Avtalet gör dock att Ryssland på sikt inte blir lika beroende av
inkomster från den gas som levereras till Europa.
EU är ett lika viktigt fredsprojekt i dag som när
Kol och Stålunionen bildades efter andra världskriget. Att lösa konflikter på
fredlig väg istället för genom militära ingripanden spar mycket lidande. Västeuropa
har tack vare det europeiska samarbetet haft sjuttio år av fred. Byråkrater är
både bättre och billigare än soldater. EU är inte bara ett fredsprojekt. När brottsligheten
blir alltmer gränslös måste rättsväsendet ändå fungera och det europeiska
polissamarbetet utvecklas. Inte heller miljöproblem stannar vid gränsen utan är
i allra högsta grad gränsöverskridande. Vi löser inte miljöproblemen genom
mindre samarbete. De pågående förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU
och USA visar att EU är en tung spelare på den globala marknaden på ett sätt
som ett enskilt land av Sveriges storlek inte kan vara.
Ensam är inte stark. 
