Kungskalas, Eurovisionsslager och Kvistaberg

Helgen gick i underhållningens tecken. Lördagens kungskalas med Sofia Wistrand som konferencier var välbesökt och det bjöds på underhållning av allehanda slag allt från musik och dans till poesiläsning och ansiktsmålning. Årets hattparad hade 18 deltagare såväl hemmagjorda skapelser som omgjorda hattar och huvudprydnader från främmande land. Både barn och vuxna deltog,med lust och glädje i paraden, en del efter viss tvekan. Det är alltid lika spännande att se hur många som till slut deltar i paraden. Det är alltid lika svårt att vara jury och bedöma de namngivna skapelserna. För de som var lite kaffesugna kunde man avnjuta Sveriges kanske längsta tårta och kaffe. Medan det för de som gick i giftastankar kunde göra slag i saken och faktiskt ingå äktenskap om man hade alla papper i ordning. Flera brudpar tog tillfället i akt. Kamelen Kalle satte pricken över i för hela Kungskalaset när han med synnerligen cool blick betraktade alla människor och nådigt lät sig bjudas på gräs av barnen. När man sedan på kvällen via TV kunde följa Laureen med Euphoria som efter en ett strålande innovativt framförande vann årets Eurovision Song Contest fick lördagen verkligen en guldkantad avslutning. Sångtävlingen gick i år av stapeln i Baku i Azerbaijan. Sverige fick högsta poängantal från 18 av 42 länder, endast Italien gav inte Sverige något poäng. För en gångs skull var alla överens om att rätt låt vann. Euphoria kommer att fortsätta sitt segertåg i Europa. Söndagen fortsatte i musikens tecken med en konsert på Kvistabergs herrgård. Det blev extra stämningsfullt när man från herrgården kunde skymta den största av kupolerna på Kvistabergs observatorium och beundra konstverk från Konstformers utställning under tiden man avnjöt bland annat Mozart och Bellman. Det hela blev en mycket trevlig mors dag.

Det finns goda krafter

Vi är många som yrkesmässigt eller ideellt arbetar med eller kommer i kontakt med barn och ungdomar. Nätverkande för att göra insatser för att fång upp barn och unga i riskzonen mer effektiva är något som verkligen behövs. Mötet mellan polisen, skolan, socialförvaltningen, Vuxna på gång, Unga för unga, brandkåren och föreningslivet visade tydligt behovet av inte bara ökad kommunikation utan av att det verkligen händer något som gör skillnad för de av våra yngre medborgare i behov av att samhället finns där när det riskerar att strula till sig. Såväl utåtagerande killar och ”inåtagerande” tjejer vill synas och ha hjälp men för fram sina behov på totalt olika sätt. Ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis är ett måste för att kunna hjälpa de barn och ungdomar som är i behov av att man från samhällets sida ingriper för att bidra till att förhindra destruktivt eller brottsligt beteende. Det är viktigt att det finns planer för hur man snabbt sammankallar s.k. insatsgrupper bestående av engagerade poliser, fältarbetare, någon anhörig som den unge lyssnar på och helst någon representant från näringslivet som kan erbjuda praktik, som kan sluta upp kring ungdomen och få denne på bättre tankar. Förebyggande rådet måste synliggöra mer vad som görs så att det blir tydligt att det är verkstad och inte bara en dialog. Frågan lyftes om hur man får föräldrar at ut och vandra på kvällar när det på ytan är lugnt. Möjligheten att söka sponsring för att kunna annonsera när man går ut och vandrar diskuterades. Hembesök hos hemmasittare är något som visar att samhället bryr sig och som i lyckosamma fall kan komma att utgöra vändpunkten. Viktigt att våra föreningar blir delaktiga med sin kunskap i arbetet med våra barn och unga. Hyresgästföreningens ”världsmästerskap i fotboll” för ungdomar som har ägt rum några år är ett bra exempel på ett sådant engagemang. Fler sommarjobb åt våra ungdomar ger arbetslivserfarenhet och öppnar en dörr åt näringslivet. Fritiden är viktig och möjligheten till spontanidrott måste främjas mer. Utbyggnad av våra skateramper till skateparker och byggande av parkouranläggningar är något som ger inte bara ger intresserade barn och ungdomar bättre fritid.

FN-rollspel på Upplands-Brogymnasiet

Betydelsen av internationella förhandlingar stod i fokus när samhällsvetenskapseleverna på bland annat Upplands-Bro gymnasiet genomförde årets FN-rollspel. Målsättningen med rollspelet var att göra en åsiktsförklaring och sedan genom lobbying hitta andra länder som stödde den ståndpunkt eller den lösning på ett problem som presenterades. Nervösa och laddade elever förberedde sina framträdande inför "FN:s generalförsamling". Deklarationerna omfattade allt från miljöproblem till välfärdsfrågor och vapenhandel. Jag hade ombetts att ge några goda råd utifrån min tidigare profession som internationell förhandlare. I mitt anförande framhöll jag vikten av att förankra sin ståndpunkt innan den presenteras, att vara trovärdig samt att säkerställa ett förhandlingsmandat. Jag betonade att det inte var hela världen att komma av sig och att göra en pudel för att sedan gå vidare. Formerna kring hur en förhandling ska gå till säkerställer att förhandlingsklimatet kyls ner och att förhandlingen går korrekt till. Vikten av en bra förhandlare kan inte underskattas speciellt inte för ett land som inte räknas in bland de stora elefanterna. Den som håller i pennan har makten.

Valborgsfirande på Kvistaberg

I år hade vi premiär för valborgsfirande på Kvistaberg. Kvistaberg är inte bara hemvisten för Nils Tamms observatorium utan även en herrgårdsliknande byggnad, en fantastisk park och en under bar vik. Kommunen äger sedan 2004 området. Teleskopbyggnaderna och teleskopen ägs dock fortfarande av Uppsala universitet, och jag var med och invigde ett observatoriemuseum år 2009. Området har nu börjat få nytt liv. Parken håller sakta men säkert på att rustas upp och sly som fått härja fritt i åtskilliga år tas nu bort. Även upprustning av huvudbyggnaden har påbörjats. I år ägde ett av våra valborgsfiranden rum på Kvistaberg för första gången, i alla fall i modern tid. Klockan 21.00 tändes brasan ner i viken. Det var mycket stämningsfullt och de som inte hade tagit sig ända ner till viken stannade i sluttningen på olika ställen längs skogen. En skönsjungande kör sjöng in våren. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsförvaltningen höll vårtal och vår historiskt bevandrade Börje Sandén höll ett tal om vad som hänt på Kvistaberg från 1999 fram till våra dagar. Firandet avslutades med ett hejdundrandes fyrverkeri. Årets firande blir förhoppningsvis det första i en lång rad av valborgsfiranden som äger rum på Kvistaberg.