Vad är kognitiv historia?

Härom veckan var det brasafton i hembygdsgården. Börje Sandén, bygdens egen expert på lokalhistorisk forskning berättade om vad som egentligen hände när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 1000 år sedan. I Olavsagan i Heimskringla nämns både namnet Fornsigtuna som Mälarviken Skarven norr om Almarestäket. Olavsagan berättar om hur Olav när han blev instängd med sina skepp lyckades förbi de avspärrningar som den svenske kungen Olof Skötkonung gjort vid utloppet från det vatten som Olav Haraldson blev instängd i. Olof Haraldson blev långt senare helgonförklarad. Det berättas också om det näs, som gett namnet åt kyrksocknen Näs, som på 1900-talet byte namn till Kungsängen. Utgångspunkten var dåtidens ”carta marina” en ”havskarta” som beskriver länders kuster och visar de orter som låg vid kusten. En ”carta marina” var en karta för sjöfarare som gav information om farleder och hamnar som sjömännen behövde och ingenting annat. Den växte fram efterhand som resande nedtecknade det de såg under sina sjöfarter. En medeltida ”carta marina” avviker därför i mångt och mycket från våra kartor. Kognitiv historia där man utgår ifrån den tidens kultur, kunskap, vetenskap, samhälle och människosyn när det gäller att förstå historiska källor det må vara sägner eller annat historiskt material. Det gäller med andra ord att med nutidens ögon försöka se och förstå dåtiden med dåtidens ögon.