Kalevalan Seniorit partiledardebatt

Finska föreningen Kalevalan Seniorit bjöd in samtliga politiska partier till en partiledardebatt på lokal nivå. Samtliga partier med undantag för Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna var representerade. Varje parti hade möjlighet att presentera sin politik. Därefter ställdes det frågor.

De flesta i finska föreningen Kalevlan Seniorit kan svenska och har bott i Sverige och i kommunen under lång tid. Men som en av damerna uttryckte det efterhand som de blev äldre så tog de svenska orden slut och finskan kom upp till ytan alltmer, vilket naturligtvis fungerade bra mellan finländare men fungerande mindre bra i kontakt med svensktalande. Finska föreningen har en föreningslokal. Men lokalen är för liten, sliten och kall på vintern. Trots det bedriver föreningen en mycket aktiv verksamhet och många finsktalande kommer på mötena. Helt klart är att föreningen behöver en annan och mer ändamålsenlig lokal.

Själva debatten kom mycket att kretsa kring våra skyldigheter med anledning av att kommunen blivit finskt förvaltningsområde 1 januari 2010. Många av de finsktalande gav målande beskrivningar över situationer där det inte hade fungerat i hemtjänsten eller socialtjänsten mellan svensktalande och finsktalande som hade glömt svenskan. Berättelser av typen att någon som bad hemtjänsten att köpa 4 paket gräddfil fick 4 liter filmjölk och liknande florerade friskt.

Finskan är ett svårt språk för det finns inga ord som går att känna igen. Jag var glad att Marianne Stigle kunde delta så att jag hade någon som inte bara framförde det jag sa, utan även översatte det de andra partiernas finsktalande medlemmar framförde. Det var glädjande att kunna berätta om vår äldre och handikappombudsman, ett gammalt folkpartiförslag som genomförts under mandatperioden.

Från Folkpartiets sida förde vi fram att de finsktalande numer har rätt att prata finska i kontakt med kommunen även om de kan svenska. Bristande antal personer i hemtjänsten och på äldreboenden som pratar finska upplevs av finsktalande som ett problem. Vi förde fram att vi vill att äldre ska ha möjlighet att få vård och omsorg på sitt eget språk. Flerspråkighet bör räknas som meriterande inom vård och omsorg. Service och omsorg i hemmet är en viktig resurs för de äldre som önskar bo kvar hemma. Hemtjänsten ska snabbt kunna vara på plats för att hjälpa de boende om något oförutsett händer. Vi vill öka möjligheten till individ anpassning och flexibilitet i hemtjänsten.

Äldre i behov av hjälp och stöd bör i högre grad kunna styra vilken typ av tjänster de efterfrågar och när de vill ha dem, bland annat för att bättre kunna planera besök och stöd också av anhöriga. Första steget till ökad egenmakt är nu taget i form av att äldre under sex timmar per månad kan välja vad de vill göra när hemtjänsten kommer. Vill den äldre till exempel hellre samtala än ha städat skall detta vara möjligt.

Utövare bör profilera sig. Profilområden kan vara en inriktning mot specifika funktionshinder, språk, missbrukskunskap eller liknande. Jag vill släppa in privata utövare i hemtjänsten som är specialiserade på finska.

Alla äldre kan eller vill inte bo hemma. Finska föreningen har över 270 medlemmar som är 65 år och äldre. Ett önskemål är om ett trygghetsboende/äldreboende för finsktalande. Som jag ser det så finns det inget som hindrar en privat entreprenör att starta ett äldreboende med huvudsakligen eller endast finsktalande personal.

Finska invandrare har starkt bidragit till att bygga upp vårt samhälle och nu när de blivit äldre är det dags för vårt svenska samhälle att betala tillbaka. Jag är därför stolt över att vår kommun numera är finskt förvaltningsområde och kommer att fortsätta att verka för att finsktalandes intressen tillvaratas.