Vad är kognitiv historia?

Härom veckan var det brasafton i hembygdsgården. Börje Sandén, bygdens egen expert på lokalhistorisk forskning berättade om vad som egentligen hände när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 1000 år sedan. I Olavsagan i Heimskringla nämns både namnet Fornsigtuna som Mälarviken Skarven norr om Almarestäket. Olavsagan berättar om hur Olav när han blev instängd med sina skepp lyckades förbi de avspärrningar som den svenske kungen Olof Skötkonung gjort vid utloppet från det vatten som Olav Haraldson blev instängd i. Olof Haraldson blev långt senare helgonförklarad. Det berättas också om det näs, som gett namnet åt kyrksocknen Näs, som på 1900-talet byte namn till Kungsängen. Utgångspunkten var dåtidens ”carta marina” en ”havskarta” som beskriver länders kuster och visar de orter som låg vid kusten. En ”carta marina” var en karta för sjöfarare som gav information om farleder och hamnar som sjömännen behövde och ingenting annat. Den växte fram efterhand som resande nedtecknade det de såg under sina sjöfarter. En medeltida ”carta marina” avviker därför i mångt och mycket från våra kartor. Kognitiv historia där man utgår ifrån den tidens kultur, kunskap, vetenskap, samhälle och människosyn när det gäller att förstå historiska källor det må vara sägner eller annat historiskt material. Det gäller med andra ord att med nutidens ögon försöka se och förstå dåtiden med dåtidens ögon.

Våra skolor allt bättre

Vi har klättrat 22 placeringar, från 154 till 132, i senaste skolrankingen. Rankingen som är sammanställd av Lärarnas Riksförbund grundar sig på uppgifter från Statistiska Central Byrån och från Skolverket. Rankingen sker utifrån kriterierna läraretäthet, antal lärare med pedagogisk utbildning, kostnad per elev, resultat i nationella prov, behörighet till gymnasiet, samt uppnådda mål i samtliga ämnen i åk 9. Klättringen i denna ranking visar att våra skolor är på rätt väg. Genom en strategi för ökad måluppfyllelse vill vi förbättra resultaten i skolorna ytterligare och på så sätt får fler elever möjlighet att uppfylla sina yrkesdrömmar. Vårt gymnasium ska skapa ett nära samarbete med näringslivet och på så sätt utgöra den bro mellan skola och näringsliv som våra ungdomar behöver. Framtidens entreprenörer finns i dagens skolor.

Det ska gå att leva och bo i hela Upplands-Bro

Äntligen kan vi sända ut ett planprogram för hela Ådöhalvön på samråd. Ådöhalvön är ett fantastiskt område med rika möjligheter till boende, rekreation och friluftsliv. Vi vill att det ska vara möjligt att leva och bo i såväl Ådö skog, Verkaviken som Sågbacken. I förslaget föreslår vi en rejält utökad byggrätt på alla tre områdena. I nuläget är det bara tillåtet med en byggnadsarea på 60 kvm för huvudbyggnader och 20 kvm för komplementbyggnad. Fastighetsägare som bor i Ådö skog föreslår vi ska kunna bygga upp till 160 kvm byggnadsarea för huvudbyggnad, dvs. 250 kvm bruttoarea, samt 50 kvm komplementbyggnad. Minsta tomstorlek i Ådö skog föreslås vara 2000, vilket möjliggör avstyckningar. Tomterna i Verkaviken är kring 1000 kvm, medan tomterna i Sågbacken är mellan 500 och 1000 kvm. Vi föreslår att byggrätten för båda dessa områden blir 100 kvm. Komplementbyggnader i Verkaviken föreslås ligga på 30 kvm och i Sågbacken på 20 kvm. Vatten och Avlopp ska dras ut på Ådöhalvön för de boendes och miljöns skull. Det ska gå att leva och bo på Ådöhalvön.

Vi vill utveckla gårdsmiljön och omgivningen kring Björknäs Gård och samtidigt ta till vara kulturhistoriska värden. Befintligt bad, stugby och camping vidareutvecklas och det kan tillkomma trädgårdscafé, odlingar, båt- och kanotplatser, vandrarhem och stadsjordbruk. Tanken är att området ska bli en attraktiv mötesplats med möjlighet för föreningsverksamhet och olika evenemang. Vi behöver attraktiva platser för rekreation och friluftsliv. Vi föreslår att det utreds möjlighet till att ersätta Norra Campingen med upp till 30 mindre enfamiljshus, där husens placering anpassas efter skogens karaktär.

Vi vill uppmana alla medborgare, i synnerhet boende på Ådö, att vara delaktiga i utvecklingen av Ådöhalvön genom samrådsprocessen och att komma in med synpunkter.

Vikten av ett bindestreck

Häromdagen fick jag en aha upplevelse av betydelsen av en sådan enkel sak som ett bindestreck. Skolvärlden har publicerat en ranking av Sveriges skolkommuner. Rankingen är gjord av Lärarnas Riksförbund med underlag från Skolverket och Statistiska centralbyrån. Rankingen baseras på resultaten i nationella ämnesprov, andelen elever med gymnasiebehörighet i slutet av åk 9, andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i åk 9, lärartäthet, andel elever med pedagogisk utbildning samt undervisningskostnad per elev.

Förgäves söker man Upplands-Bro. Till skillnad från 2010 då alla kommunnamn skrevs ut har i årets tabellen åtskilliga kommunnamn förkortats, däribland vårt. Jag fick frågan hur det kom sig att vår kommun var så lågt rankad som 279 av 289 kommuner. Vi brukar ligga på den övre halvan i den här typen av skolranking. Blev mycket fundersam över detta ras på bara ett år och bad att få återkomma. När jag gick in och detaljstuderade rankinglistan blev jag lugnare när jag hittade ”Upplands-” på 132 plats. ”Upplands” fanns mycket riktigt på 279 plats. Upplands-Bro(förkortat Upplands-) låg på plats 132 i denna ranking, vilket är en uppgång med 22 placeringar. Upplands Väsby (förkortat Upplands) har däremot halkat ner 78 placeringar sedan 2010 års ranking.

Det kändes bra att kunna återkomma och meddela att ris på grund av ett enormt ras kunde bytas mot ros eftersom vi väsentligt förbättrat vår position. Även om rankingar ska tas med en nypa salt så verkar som om vårt målmedvetna arbete med att höja meritvärden, behöriga lärare och närvaro i skolan har gett ett resultat som syns i denna mätning.

Rekrytering till sommarjobb via Facebook går det?

För många ungdomar är ett sommarjobb den första kontakten med näringslivet och det första steget att få arbetslivserfarenhet. Det är därför viktigt att vi i kommunen bidrar till att det finns sommarjobb för våra ungdomar. Målgruppen är 16-17 åringar. Våren 2010 började Upplands-Bro kommun att rekrytera sommarjobbare via Facebook. Syftet var att nå fler ungdomar och nya grupper av ungdomar.

Vi nådde ut till fler ungdomar jämfört med tidigare och flera av dessa hade inte tänkt på att kommunen tillhandahöll sommarjobb. Sättet medförde att det gick att söka sommarjobb dygnet runt. De administrativa kostnaderna sjönk.

Rekryteringen kommer att gå till på samma sätt i år. Jobben kommer i år liksom 2010 att till stor del finnas hos olika näringsidkare i kommunen. På vår Facebooksida kan nu en vän, släkting m.fl. nominera en gymnasieelev till ett sommarjobb. Eleven kan naturligtvis även nominera sig själv. Förfarandet är enkelt. Projektet marknadsförs, liksom ifjol, i lokaltidningen, på gymnasiet, kommunens hemsida och på olika lokala Facebookgrupper för ungdomar.

Kommunen har fått medial uppmärksamhet för det här sättet för ungdomar att söka sommarjobb. Av 379 anmälda projekt har nomineringsgruppen för GötaPriset valt ut 52 projekt som går vidare och vårt kommunprojekt ”Rekrytering via Facebook” är ett av dem.
I september meddelas vilka fem bidrag som går till final.