FN-rollspel på Upplands-Brogymnasiet

Betydelsen av internationella förhandlingar stod i fokus när samhällsvetenskapseleverna på bland annat Upplands-Bro gymnasiet genomförde årets FN-rollspel. Målsättningen med rollspelet var att göra en åsiktsförklaring och sedan genom lobbying hitta andra länder som stödde den ståndpunkt eller den lösning på ett problem som presenterades. Nervösa och laddade elever förberedde sina framträdande inför "FN:s generalförsamling". Deklarationerna omfattade allt från miljöproblem till välfärdsfrågor och vapenhandel. Jag hade ombetts att ge några goda råd utifrån min tidigare profession som internationell förhandlare. I mitt anförande framhöll jag vikten av att förankra sin ståndpunkt innan den presenteras, att vara trovärdig samt att säkerställa ett förhandlingsmandat. Jag betonade att det inte var hela världen att komma av sig och att göra en pudel för att sedan gå vidare. Formerna kring hur en förhandling ska gå till säkerställer att förhandlingsklimatet kyls ner och att förhandlingen går korrekt till. Vikten av en bra förhandlare kan inte underskattas speciellt inte för ett land som inte räknas in bland de stora elefanterna. Den som håller i pennan har makten.

Valborgsfirande på Kvistaberg

I år hade vi premiär för valborgsfirande på Kvistaberg. Kvistaberg är inte bara hemvisten för Nils Tamms observatorium utan även en herrgårdsliknande byggnad, en fantastisk park och en under bar vik. Kommunen äger sedan 2004 området. Teleskopbyggnaderna och teleskopen ägs dock fortfarande av Uppsala universitet, och jag var med och invigde ett observatoriemuseum år 2009. Området har nu börjat få nytt liv. Parken håller sakta men säkert på att rustas upp och sly som fått härja fritt i åtskilliga år tas nu bort. Även upprustning av huvudbyggnaden har påbörjats. I år ägde ett av våra valborgsfiranden rum på Kvistaberg för första gången, i alla fall i modern tid. Klockan 21.00 tändes brasan ner i viken. Det var mycket stämningsfullt och de som inte hade tagit sig ända ner till viken stannade i sluttningen på olika ställen längs skogen. En skönsjungande kör sjöng in våren. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsförvaltningen höll vårtal och vår historiskt bevandrade Börje Sandén höll ett tal om vad som hänt på Kvistaberg från 1999 fram till våra dagar. Firandet avslutades med ett hejdundrandes fyrverkeri. Årets firande blir förhoppningsvis det första i en lång rad av valborgsfiranden som äger rum på Kvistaberg.

Antikmässa, Galoppgala och Vikingarännet

Förra helgen var händelserik. Antikmässan i Älvsjö ägde rum med allt från rokokospeglar och gamla allmogemöbler till modernare möbler, tavlor och smycken från sent 1900-tal. På mässan såldes även choklad och ost. En varierande publik gick runt bland utställarna. När man blev trött fanns tillgång till café och restaurang.

Lördag kväll gick årets galoppgala av stapeln i vinterträdgården på Grand Hotel. Kvällen gick i galoppens tecken och det var inte utan att hästarna kändes närvarande genom alla filmklipp om fantastiska lopp som ägt rumunder året. Galopp är verkligen världens vackraste sport. De jockeys, tränare och ägare som varit framgångsrikast mottog priser för sina prestationer. Segerrikaste jockey var Jacob Johansen, med 67 segrar sammanlagt. Inte heller hästarna glömdes bort utan årets framgångsrikaste galoppörer kröntes. Till årets häst utsågs Peas and Carrots. Under galan fick jag möjligheten att lyckönska Svensk Galopp till att ha valt Bro som sitt kommande hem.

I söndags gick Vikingarännet av stapeln. Vikingarännet är en av världens största skridskotävlingar på naturlig is. Vädrets makter var detta åretinte nådiga och dagen präglades av blöt is, vind och moln. Solen syntes inte till på hela dagen. 2200 modiga skridskoåkare deltog i loppet. I Kungsängen fanns en anhalt, samt start och mål för vissa sträcker. Många skridskoåkare anlände till Kungsängen såväl blöta som trötta. Isen var inte bara täckt med vatten utan även bitvis mjuk. De Deltagare som inte ville ta paus kunde få blåbärssoppa serverat på isen och de som ville ta en längre paus och åskådarna hade möjlighet att äta hamburgare eller korv och dricka kaffe eller kakao inuti och i anslutning till klubbhuset för båtklubben.

Ungdomsavtal behövs!

Ungdomar har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Muren mellan skola och näringsliv måste rivas. Samarbete mellan skola och näringsliv måste öka. Men det räcker inte. För att minska ungdomsarbetslösheten måste företag, kommuner och stat de facto anställa fler ungdomar. Särskilda ungdomsavtal som tar hänsyn till ungas särskilda situation för personer under 25 år vore ett steg i rätt riktning. Genom ungdomsavtal där lönen är minst 75 % av lägstalönerna i riksavtalen kan ungdomar få värdefull erfarenhet och handledning och en fot in på arbetsmarknaden. Som förebild finns det avtal som Metall har tecknat. Enligt IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen till personer som är under 25 år och inte har yrkeserfarenhet. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och vara högst ett år med möjlighet till förlängning. Det måste också finnas en lokal uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Efter ett år krävs ett nytt godkännande av det lokala facket för att förlängning ska kunna ske. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb i och trygga personalförsörjningen när många äldre går i pension.

Det är självklart så att ungdomsavtal passar bättre inom vissa yrkeskategorier än andra. Det är något som politiker och fack gemensamt måste bedöma. Det är tänkbart att ungdomsavtal kan vara ett bra alternativ även när den unga personen har någon form av utbildning i botten, t.ex. en omvårdnadslinje på gymnasiet, men behöver en introduktionsperiod med extra utbildningsstöd på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna på ett fullgott sätt. Det är viktigt att kommunen i egenskap av arbetsgivare arbetar för en större lönespridning i yrken som har en mycket sammanpressad lönestruktur och verkar för att särskilda ungdomsavtal införs för unga.

Ungdomslöner ger jobb åt ungdomar

Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem i vårt land och ungdomsarbetslösheten för 15-24 år var 22 % i september i fjol. Det ger att drygt 130 000 ungdomar går utan jobb. Läget är sådant att vi måste prioriteras att unga inte bara kommer ut på arbetsmarknaden utan även faktiskt släpps in. Varför ska en ungdom skynda sig med skolan om han eller hon utbildar sig till arbetslöshet pga. av att näringslivet hur som helst väljer att anställa arbetskraft med mer erfarenhet? Idag finns inget tungt incitament för en företagare att anställa en ungdom som naturligtvis inte har samma erfarenhet som en som har kommit en bit in i sitt arbetsliv.
Anledningen till att Sverige har en internationellt sett hög arbetslöshet beror inte bara på brister i utbildningssystemet utan höga ingångslöner för unga i kombination med en strikt arbetsrätt medför att dörren till arbetslivet är stängd för många ungdomar. Kostnaden för att anställa en ung person, med begränsad arbetslivserfarenhet, upplevs som hög i förhållande till en äldre med gedigen erfarenhet. Skillnaden i arbetslöshet mellan äldre och yngre är större i Sverige än i jämförbara länder, t.ex. Tyskland och Danmark. Övergången från skola till arbetsliv har för många blivit ett oöverstigligt hinder. Lägre ingångslöner och en större lönespridning skulle underlätta övergången från skola till arbetsliv.

Utbildning till specialistutbildad undersköterska startar i kommunen

Upplands-Bro kommuns Vuxenutbildning har i hård konkurrens med andra kommuner fått godkänt av Myndigheten för yrkeshögskolan att starta specialistutbildad undersköterska inom äldrevård. Myndigheten för yrkeshögskolan är den myndighet som ansvarar för eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. För att beviljas ska utbildningarna leda till kunskaper, färdigheter och kompetenser som efterfrågas av arbetslivet. Utbildningarna ska ha en tydlig eftergymnasial nivå. Konkurrensen var hård och endast 29% av de totalt sökande platserna beviljades. Vår Vuxenutbildning har beviljats 2 starter av utbildningen med 30 platser i varje. Studerande från hela regionen kan gå utbildningen. Vi är mycket glada och stolta över denna utbildning som blir en viktig pusselbit i vår framgångsrika vuxenutbildning. Utbildningen startar augusti-september i år.

Datorn lika självklar för oss som pennan

Det är lätt att tro att ny teknik i sig gör underverk – att en läsplatta till varje elev löser skolans problem. Inget kan vara mer felaktigt. Det som gör att elever lär sig är lärare med höga förväntningar och en förmåga att entusiasmera oavsett om det sker genom användandet av läsplatta eller penna och papper. Skolans viktigaste uppdrag är att lära alla barn läsa och skriva. I vår globaliserade snabbt föränderliga omvärld är vi beroende av att kunna snabbt kunna läsa och förstå budskap liksom att själva kommunicera på ett bra sätt. Människor med bristande läs- och skrivförmåga får färre valmöjligheter i vår allt mer komplexa, kommunikationsbaserade värld. Utveckling av de pedagogiska metoderna måste gå hand i hand med användandet av modern teknologi. Elever som är skoltrötta behöver känna motivation och anledning att gå i skolan. Användandet av modern teknologi kan göra skolan mer stimulerande men kan inte ersätta engagerade lärare som ser eleven och hans/hennes behov. För elever med behov av särskilt stöd kan användningen av digitala lärverktyg vara till stor hjälp.
Tekniken kan rätt använd göra det möjligt för fler att lyckas under den första tiden i skolan. Vi kommer nog alla ihåg hur kämpigt det var att få ned läsbara bokstäver på papper och användandet av datorer eller läsplattor som komplement i språkinlärningsfasen kan hjälpa eleverna att sätta ihop ord även om de inte kan forma bokstäverna på pappret. Ingen behöver då begränsas av sin motoriska förmåga. För sin fortsatta utveckling är det dock viktigt att barnen sedan skrivkoden väl är knäckt utvecklar sin förmåga att skriva för hand.
Papper, penna, padda och dator kompletterar varandra. Alla verktyg behövs för att ge alla barn en god grund att stå på när världen förändras. Jag står helt bakom den debattartikel som infördes i dagens Opinion i Svenska Dagbladet och är därför en av de FP- politiker som undertecknat densamma. Följ gärna replikskiftetpå SvD:s hemsida: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/datorn-lika-sjalvklar-for-oss-som-pennan_6826813.svd